Om jag ändå kunde få en önskning, så skulle det vara jul nu.

Jag önskar nationella testen i engelska var avklarade, jag önskar att jag finge' slänga körskoleböckerna åt helvete och jag vill bara ha jul.
Det är väl egentligen inte så att jag vill ha lov, för jag stortrivs i skolan men jag vill kunna känna att jag svklarat saker...
Fysikprovet kommande vecka är något som känns tungt också, jag förstår verkligen ingenting.
Ljusvågor iht och dit, hur det kommer sig att faser och vågdalar/toppar släcker ut varann. Måste ta hem boken och läsa.
Imorgon ska jag i alla fall till körskolan, hoppas det går bra imorgon, jag behöver få känna det nu. Jag tycker inte det är särkilt kul att sitta i bilen och det sabbar ju såklart för mig själv.
Nej, jag är inte deppig, even if it seems like that. Jag känner bara att jag insett att jag stött på något i livet som jag tycker är dundersvårt att få in som vana. Att köra bil är något av det mest komplicerade jag gett mig in på, men den dagen jag står där med körkortsbeviset i näven lär vara en lyckans dag.
Problemet i det hela är bara hur jag ska hitta tiden, tiden som jag verkligen behöver för att fortsätta traggla.
Skolan är där hela tiden, där med sina tusen läxor, där med sina tusen andra grejer som också behöver göras.
Samtidigt har jag ett superkul projektarbete att hålla på med, som även där tar upp 100 timmar av min tredje årskurs på gymnasiet.
Jag ska verkligen försöka att bara ta en sak i taget och beta av nu. Det skulle vara bra för mig själv känner jag.
Det är bara slita järnet och hoppas det ger valuta. Jag är nog rätt skoltrött trots allt, fast jag inte vill inse det själv.
Allt prat om vad som ska hända efter stressar också upp mig en del, ska jag bo kvar i lägenheten?
Ska jag flytta hem, eller åka utomlands?
Ska jag försöka hitta ett jobb och göra något kul för dem pengarna?
Tusen frågor och inga bra svar just nu, dags att sova tror jag - innan jag blir fullständigt förvirrad.
oxox