restless

Inget bättre, febern' stiger och snoret tar nog aldrig slut.

Ja, jag verkar uppgiven, efter bara två dagar. Två evighetslånga dagar känns det som, tro mig. Det enda jag gjort är att vara hemma i lyan, sett tv eller suttit här. Snacka om storslaget liv, nej inte direkt.
Jag vill ut, härifrån. Pallar inte sitta inne längre, även om jag måste. Jag vill umgås med folk, ja, jag vill tillochmed till skolan. Se och hör, nu är det något som är fel!
Jag är social med många över nätet, det är jag men man tröttnar så fort på datorn.
Kajsa fick åka till träningen själv idag, väl hemma berättade hon att de börjat träna på att slänga ner varann på marken. Det låter ju halv livsfarligt det där, men hon kom hem levande så jag ser fram emot nästa vecka.
Jag skulle kunna plugga, då håller jag mig ju sysselsatt men varför orkar jag det inte?
Trött på att vara matt, trött på att varken känna smak eller lukt.
Nej, nu ska jag sluta deppa, jag lär ju tråka ut mina läsare med mitt tjat...
Kajsa och jag gräddade pannkakor förut, innan hon for - gott faktiskt, även att de inte smakade så mycket.
Egentligen skulle Jim kommit imorgon efter jobbet, men det visade sig sen att han inte kunde det så vi ska hitta på något på söndag istället. Tycker om den killen, han är grym.
Ska försöka få hit någon imorgon, bara på lite käk på stan eller något för jag tänker inte sitta här inne en hel dag till. Hör av er vetja', om ni vill.
Ikväll betalas pengarna in till körkortet också, great! Nu är det bara att börja plugga när jag knner för det!
Lönen ifrån jobbet kom för några dagar sedan också, härligt när pengarna rullar in.
Jag önskar att jag och Jennie kunde få gnälla lite tillsammans, det kanske skulle underlätta?
Jag menar, hon sitter mer än 100 mil ifrån mig med samma symptom.
Krya gullet, det är vi värda. Hihi.
oxox

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0