froggs
Jag förstår inte hur livet orkar leva - absolut inte nu.
Vill bara berätta att jag är otroligt glad att jag inte behöver befinna mig i någon annans kläder just nu, jag trivs perfekt här, i den här storleken. Tygen är bekväma och jag har en hel garderob med ombyte om jag skulle tveka på den första eller kanske tredje omgången plagg.
Världen är bra orättvis ibland, ja det är den. Fyfan. Det är alltid icke-värda människor som råkar ut för det också. Det är flera runt mig just nu. Om jag så kunde skulle jag gå upp flera storlekar i både mina jeans och hoodies' bara för att ni skulle kunna få slippa skiten.
Själv vet jag inte var jag står för er alla, det är svårt. Skitsvårt verkligen. Jag försöker hjälpa, vissa är lättare för att men vill mer, andra har man försökt hjälpa ett tag men det leder ingenvart.
Om detta nu låter som ett deppigt inlägg, så var inte detta meningen. Jag hoppas snarare att ni själva ser inlägget, att i alla fall ett plural av er tar tag i era jävla problem och får skiten ur världen på ett eller annat sätt.
En annan vill jag bara finnas där för, hur mycket som helst. För att du behöver det, mer än någon annan just nu.
För att släppa känsloflödet en sekund så kan jag ju bara säga att jag är fuckin' proud för att jag börjat med biologin, dock en hel del kvar plus en kemilabb som ska lämnas in i veckan också men den tar vi sen.
Idag efter skolan har det bara varit jag och lyan, me, myselfand I... och lyan. Ganska skönt faktiskt. Förutom att vi saknar tandkräm upptäckte jag nu, bad.
Under kvällen har jag trot allt haft mycket trevliga konversationer över nätet, sånt uppskattas när man sitter i en säng full med papper, block, pennor, sladdar och, ja gud jag vet inte allt vad som ligger här. Haha.
Sitter just och har låtit en hel damm gröna slemmiga grodor hoppa upp i Ivans och mitt konversationsfönster, bara kände att de var tvungna att få hoppa upp nu - annars skulle väl hela sängen varit full av dem inatt.
Nu kan jag sova gott, troligtvis i lugn och ro - för jag trivs som bäst där jag är nu.
oxox
Vill bara berätta att jag är otroligt glad att jag inte behöver befinna mig i någon annans kläder just nu, jag trivs perfekt här, i den här storleken. Tygen är bekväma och jag har en hel garderob med ombyte om jag skulle tveka på den första eller kanske tredje omgången plagg.
Världen är bra orättvis ibland, ja det är den. Fyfan. Det är alltid icke-värda människor som råkar ut för det också. Det är flera runt mig just nu. Om jag så kunde skulle jag gå upp flera storlekar i både mina jeans och hoodies' bara för att ni skulle kunna få slippa skiten.
Själv vet jag inte var jag står för er alla, det är svårt. Skitsvårt verkligen. Jag försöker hjälpa, vissa är lättare för att men vill mer, andra har man försökt hjälpa ett tag men det leder ingenvart.
Om detta nu låter som ett deppigt inlägg, så var inte detta meningen. Jag hoppas snarare att ni själva ser inlägget, att i alla fall ett plural av er tar tag i era jävla problem och får skiten ur världen på ett eller annat sätt.
En annan vill jag bara finnas där för, hur mycket som helst. För att du behöver det, mer än någon annan just nu.
För att släppa känsloflödet en sekund så kan jag ju bara säga att jag är fuckin' proud för att jag börjat med biologin, dock en hel del kvar plus en kemilabb som ska lämnas in i veckan också men den tar vi sen.
Idag efter skolan har det bara varit jag och lyan, me, myselfand I... och lyan. Ganska skönt faktiskt. Förutom att vi saknar tandkräm upptäckte jag nu, bad.
Under kvällen har jag trot allt haft mycket trevliga konversationer över nätet, sånt uppskattas när man sitter i en säng full med papper, block, pennor, sladdar och, ja gud jag vet inte allt vad som ligger här. Haha.
Sitter just och har låtit en hel damm gröna slemmiga grodor hoppa upp i Ivans och mitt konversationsfönster, bara kände att de var tvungna att få hoppa upp nu - annars skulle väl hela sängen varit full av dem inatt.
Nu kan jag sova gott, troligtvis i lugn och ro - för jag trivs som bäst där jag är nu.
oxox
Kommentarer
Trackback
